1. Vad är definitionen på ordet ”brott”?
Ett brott är alltså en gärning som enligt samhällets spelregler är belagd med straff.
2. Vad menas med begreppet ”det allmänna rättsmedvetandet”?
3. Förklara följande begrepp som alla tillhör de svenska rättskällorna:
5. När man hänvisar till vad som står i den svenska lagboken använder man ordet ”balk”. Vad är en balk?
Omkring 5300 anmälningar gjordes 2010. Av 5 300 lagfördes 400 personer för brottet. De är mest unga: 50 % var mellan 15 och 25 år.
Exakt ord från Brottsbalken (17 kap. 10§) är: ” Den som med våld eller hot om våld angriper någon för att denne gjort anmälan, fört talan, avlagt vittnesmål eller annars vid förhör avgett utsaga hos en domstol eller annan myndighet eller för att hindra någon från en sådan åtgärd, döms för övergrepp i rättssak till fängelse i högst fyra år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.”
7. Tror du mörkertalet är lågt eller högt när det gäller de brott du läste om i fråga 6? Motivera ditt svar!
Jag tror att det inte är en mörkertalet men inte en ljusatalet heller. Jag kan se hur det kan vara 5 300 anmälningar men jag är förvånad att det finns minst av 9 procent av anmälningar lagfördes. Tror jag då att det är en extra brott som ger åklagare lite flexibilitet för lagföra otillbörligt beteende.
8. Vid vilken ålder blir man straffmyndig i Sverige?
I Sverige är straffbarhetsåldern 15 år men de som är mellan 15 och 18 kan inte ådömas till fängelse. Jamföra det med USA när för federala brott straffbarhetsåldern är 11 och för brott under stater lag gå ner till 7 (och även 6 i North Carolina).
9. Vad kan man säga om hur den vanligaste brottslingen ser ut statistiskt sett?
Endast omkring 15 % av dem som dömts till straff är kvinnor (utan transexuellar betyder det att omkring 85 % var män). Invandrare anmälls för brott lite mer än dubbelts så ofta som ett befolkningsgenomsnitt men hälften av dem som dömts till fängelse för grova brott hade utländsk härkomst. Statiska visar att invandrargrupper från norra Afrika och väster Asien var de allra mest överrepresenterade. Invandrargrupparna från sydöstra Asien, USA, Canada och Australien var underrepresenterade.
10. Förklaringar till frågan om varför det begås brott kan ges på olika nivåer. Förklara utifrån de olika nivåerna.
Det finns inte några entydiga förklaringar till att vissa individer blir brottslingar men varför det begås brott kan ge på tre olika nivåer: (1) individnivå; (2) gruppnivå och (3) samhällsnivå. På individ nivå beror kriminalitet på biologiska eller psikologiska fel. Vissa kan rentav vara födda med en ”svag karaktär.”
Den enda är gruppnivå när individer som inte får tillräckligt stöd i det avseendet från sin närmiljö. Sannolikheten är stor att den som farit illa under uppväxten.
Den tredje är samhällsnivå när grundtanken är att brottslighet ”trivs” bäst i samhällen med stora skillnader mellan fattiga och rika.
11. Äldre kvinnor är ofta rädda för att utsättas för våldbrott. Vad säger statistiken?
Statistiken visar att 10-15 % känner sig så rädda för våld att de avstår från gå ut med äldre kvinnor upplever störst obehag. Statistiken visar att mest utsatta är yngre man och bara en tredjedel av våldsbrotten riktas mot kvinnor och faktiskt sker i hemmet.
12. Vilka olika påföljder kan de svenska domstolarna utdöma?
Det finns omkring fem generella kategorier av straff i Sverige:
a. Böter: sju av tio som straffas får böter vilket innebär att de tvingas betala pengar till staten. Den vanligaste är dagsböter som bestäms med hänsyn till den dömdes inkomster.
b. Villkorlig dom: Innebörden är att den dömde inte behöver avtjäna straffet om han eller hon inte begår något nytt brott inom två år. Om hon eller begår nya brott så utfaller den villkorliga domen och döms hon eller han till de nya brotten.
c. Skyddstillsyn: den dömde ska stå under övervakning minst ett år.
d. Fängelse: Fängelse är en frihetsberövande i statlig institution. Det kan vara lägst 14 dagar och högst 18 år men det finns också livstidsstraff för grova brott.
e. Vård: I stället av fängelse kan domstolar döma människor till vård – en statens institution som handlar speciella behov, dvs. hjälper narkomaner eller sinnesjuka person.
f. Andra rättsliga åtgärder: Det finns andra rättsliga åtgärder för att upprätthålla ordning, t.ex. ordningsbot (för fartsyndare i trafiken), åtalseftergift (när åklagare välja att inte åtala, eller strafföreläggande (böter i stället att ha en rättegång).
d. Hyresnämnder: dessa agerar skiljedomstol i tvister mellan hyresvärdar och hyresgäster, främst i frågor om hyressättning och vräkning.
f. Allmänna reklamationsnämnden: domstolen prövar tvister när en konsument är missnöjd med ett köp eller en tjänst.
Ett brott är alltså en gärning som enligt samhällets spelregler är belagd med straff.
”Det allmänna rättsmedvetandet” är ett juridiskt koncept som handlar om vad vanligt folk tycker. Det är en generellt socialt standard för att utvärdera människans beteende.
3. Förklara följande begrepp som alla tillhör de svenska rättskällorna:
- Lagar: Riksdagens stiftande lagarna. De är den juridiska reglerna i länden och grundlagarna är de viktigaste lagarna.
- Förordningar: tillägg till lagarna. De ger mer exakta anvisningar och är nämligen vad regeringen beslutar om.
- Föreskrifter: reglerna från statliga myndigheterna. Lagar är bara ramlagar och till dem måste det finnas detaljreglerna.
- Förarbeten till lagar: Alla dokument och verkar som hjälpte en föreslag bli en lag. Innan en ny lag kommer till genom beslut i riksdagen finns det mycket utredning och analys.
- Prejudikat: beslut från domstol som har bestämde över en bestämmelse eller en avsaknad av en bestämmelse i lagen. Lägre instanser måste följa vad en högre instans bestämde.
- Sedvana: bästa praktiken i områden t.ex. god affärssed, god bokföring. I vissa lagar och förordningar hänvisar man till den sedvana som utvecklats på olika områden.
4. Förklara och ge exempel på vad som ingår i civilrätten respektive straffrätten.
Civilrätten handlar om frågor mellan enskilda individer, företag och organisationen. De stämmer mest av kommersiella frågor. Familjerätts och arbetsrätt frågor ingår också. I kontrast består straffrätten av frågor som anse brott (eller någonting som samhället bestämde att straffa). Det handlar bland annat om brott mot liv och hälsa, sexualbrott, stöd, rånd m.m.
5. När man hänvisar till vad som står i den svenska lagboken använder man ordet ”balk”. Vad är en balk?
Balk är en indelning av lagbokens. De är sorterade lagar på kategorier, likadan kod i fransk juridisktradition.
6. Gå in på Brottsförebyggande rådets hemsida (www.bra.se) Gå in under rubriken ”Brottslighet” sedan ”Olika typer av brott”. Välj sedan någon brottskategori du tycker är intressant och sammanfatta!
Övergrepp i rättsak är en speciell kategori av brott som straffa för våld eller hot av våld någon som är involverad i en rättslig process. Det finns inte en exakt kategori i Anglo-Saxon juridisk tradition utan kanske ”obstruction (obstruction of justice)” eller ”tempering” som är nära slaktingar.
Omkring 5300 anmälningar gjordes 2010. Av 5 300 lagfördes 400 personer för brottet. De är mest unga: 50 % var mellan 15 och 25 år.
Exakt ord från Brottsbalken (17 kap. 10§) är: ” Den som med våld eller hot om våld angriper någon för att denne gjort anmälan, fört talan, avlagt vittnesmål eller annars vid förhör avgett utsaga hos en domstol eller annan myndighet eller för att hindra någon från en sådan åtgärd, döms för övergrepp i rättssak till fängelse i högst fyra år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.”
7. Tror du mörkertalet är lågt eller högt när det gäller de brott du läste om i fråga 6? Motivera ditt svar!
Jag tror att det inte är en mörkertalet men inte en ljusatalet heller. Jag kan se hur det kan vara 5 300 anmälningar men jag är förvånad att det finns minst av 9 procent av anmälningar lagfördes. Tror jag då att det är en extra brott som ger åklagare lite flexibilitet för lagföra otillbörligt beteende.
8. Vid vilken ålder blir man straffmyndig i Sverige?
I Sverige är straffbarhetsåldern 15 år men de som är mellan 15 och 18 kan inte ådömas till fängelse. Jamföra det med USA när för federala brott straffbarhetsåldern är 11 och för brott under stater lag gå ner till 7 (och även 6 i North Carolina).
9. Vad kan man säga om hur den vanligaste brottslingen ser ut statistiskt sett?
Endast omkring 15 % av dem som dömts till straff är kvinnor (utan transexuellar betyder det att omkring 85 % var män). Invandrare anmälls för brott lite mer än dubbelts så ofta som ett befolkningsgenomsnitt men hälften av dem som dömts till fängelse för grova brott hade utländsk härkomst. Statiska visar att invandrargrupper från norra Afrika och väster Asien var de allra mest överrepresenterade. Invandrargrupparna från sydöstra Asien, USA, Canada och Australien var underrepresenterade.
10. Förklaringar till frågan om varför det begås brott kan ges på olika nivåer. Förklara utifrån de olika nivåerna.
Det finns inte några entydiga förklaringar till att vissa individer blir brottslingar men varför det begås brott kan ge på tre olika nivåer: (1) individnivå; (2) gruppnivå och (3) samhällsnivå. På individ nivå beror kriminalitet på biologiska eller psikologiska fel. Vissa kan rentav vara födda med en ”svag karaktär.”
Den enda är gruppnivå när individer som inte får tillräckligt stöd i det avseendet från sin närmiljö. Sannolikheten är stor att den som farit illa under uppväxten.
Den tredje är samhällsnivå när grundtanken är att brottslighet ”trivs” bäst i samhällen med stora skillnader mellan fattiga och rika.
11. Äldre kvinnor är ofta rädda för att utsättas för våldbrott. Vad säger statistiken?
Statistiken visar att 10-15 % känner sig så rädda för våld att de avstår från gå ut med äldre kvinnor upplever störst obehag. Statistiken visar att mest utsatta är yngre man och bara en tredjedel av våldsbrotten riktas mot kvinnor och faktiskt sker i hemmet.
12. Vilka olika påföljder kan de svenska domstolarna utdöma?
Det finns omkring fem generella kategorier av straff i Sverige:
a. Böter: sju av tio som straffas får böter vilket innebär att de tvingas betala pengar till staten. Den vanligaste är dagsböter som bestäms med hänsyn till den dömdes inkomster.
b. Villkorlig dom: Innebörden är att den dömde inte behöver avtjäna straffet om han eller hon inte begår något nytt brott inom två år. Om hon eller begår nya brott så utfaller den villkorliga domen och döms hon eller han till de nya brotten.
c. Skyddstillsyn: den dömde ska stå under övervakning minst ett år.
d. Fängelse: Fängelse är en frihetsberövande i statlig institution. Det kan vara lägst 14 dagar och högst 18 år men det finns också livstidsstraff för grova brott.
e. Vård: I stället av fängelse kan domstolar döma människor till vård – en statens institution som handlar speciella behov, dvs. hjälper narkomaner eller sinnesjuka person.
f. Andra rättsliga åtgärder: Det finns andra rättsliga åtgärder för att upprätthålla ordning, t.ex. ordningsbot (för fartsyndare i trafiken), åtalseftergift (när åklagare välja att inte åtala, eller strafföreläggande (böter i stället att ha en rättegång).
13. Vad menas med individualprevention respektive allmänprevention?
Det finns två stora teorier för straff. Individualprevention har budskapet att genom att bestraffa er vill vi förhindra att ni begår nya brott. I kontrast allmänprevention kan avskräcka människor i allmänhet från alla planer på brottsliga handlingar genom hot om straff.
14. Hur ser den funktionella instansordningen ut hos de svenska domstolarna?
Det finns fyra kategorier av beslutsfattare domstolar: (1) allmänna domstolar; (2) allmänna förvaltningsdomstolar; (3) specialdomstolar, och (4) privata domstolar.
Vad gäller den funktionella behörigheten finns en tre steg instansordning som omfatta: (1) ett 70-tal tingsrätter; (2) sex hovrätter och (3) en Högsta Domstolen. De handlar om allmänna domstolar.
Allmänna förvaltningsdomstolar handlar om ett drygt tjugotal länsrätter, fyra kammarrätter och regeringsrätter. De handlar om statliga och kommunala myndigheter.
Privata domstolar handlar om primärt kommersiella frågor framför skiljenämnder.
15. Ge några exempel på specialdomstolar:
a. Färsvärsunderrätelsedomstolen: domstolen prövar radionsalt och ordföranden arbetar med två andra domaren att värna individens integritet.
b. Arbetsdomstolen: består av såväl domare som företrädare för arbetsmarkandens parter.
c. Marknadsdomstolen: fömer farmför alt i mål som har med marknadföringslagen att göra.
d. Hyresnämnder: dessa agerar skiljedomstol i tvister mellan hyresvärdar och hyresgäster, främst i frågor om hyressättning och vräkning.
e. Miljödomstolar: Det är en speciell domstolan som tillämpar miljöfrågor.
f. Allmänna reklamationsnämnden: domstolen prövar tvister när en konsument är missnöjd med ett köp eller en tjänst.
