Från Finna rätt, s. 100-01
”Initiativet utgöts här av en motion (ett förslag från en enskild riksdagsmannen) eller en partimotion (från en grupp riksdagsledamöter tillhörande ett visst parti)(1). Motionen behandlas i ett av riksdagsutskotten, som avger ett betänkande (2). Detta behandlas av riksdagen, som i en riksdagskrivelse (3) meddelar regeringen att man bifallit förslaget i betänkandet. Därmed går bollen över till vederbörande departement, där man skriver direktiv till en utredning (4). En utredning genomförs på det sätt man funnit lämpligt (ofta av en parlamentariskt sammansatt kommitté). Och resulterar i ett betänkande eller en departementspromemoria med lagförslag (5). Betänkandet överämnas till departementschefen, behandlas i departementet (6) och sänds på remiss til olika organ. Remissinstanserna utarbetar remissvar (7), och betänkandet blir föremål för behandling i departementet igen med beaktande av eventuell remisskritik.
Viktigare lagförslag föreläggs på det här stadiet Lagrådet i en lagrådsremiss (8). Lagrådet granskar förslaget och yttrar sig över det (9). När Lagrådets yttrande kommit in till departementet färdigställer man där en proposition från regeringen till riksdagen (10). Med denna kommer bollen åter till riksdagen, som låter vederbörande riksdagsutskott behandla förslaget och utarbeta ett betänkande med förslag till ställningstagande (11). Propositionen, betänkandet och eventuella motioner som väckts i anslutning till propositionen (s.k. följdmotioner) behandlas i riksdagen, vars beslut meddelas regeringen i en riksdagsskrivelse (12). Om en lag blir antagne utfärdas den av regeringen. Den kungörs (normalt) genom att publiceras i Svensk författningssamling (13).”