Kyrkliv

Igår gick min sambo och jag till kyrkan. Jadå! Det var en toppenupplevelse. Jag måste säga att jag inte är religiös. Inte heller min sambo.

För ett tag sedan läste jag en uppsats om kyrkoliv i Sverige. Ett par dagar senare gick jag förbi Maria Magdalena kyrka vid Slussen, och jag gick in.. Jag såg prästen och blev nyfiken.

Prästen var en kvinna. Det var normalt att se en kvinnlig präst men sedan insåg jag att, i de flesta religioner, kan kvinnor inte vara präster. Konstig – jag vet! Men det är sant.

I Moldavien växte jag upp som ortodox kristen. Efter att jag hade flyttat till USA blev jag närmare den katolska kyrkan.

Gudstjänsten i den svenska kyrkan var också en lite annorlunda. I katolska och ortodoxa kyrkan var jag van vid att präster pratar mycket om politiska och sociala ämnen. När jag studerade i Boston åkte jag regelbundet till ärkestiftets katedral. Där predikade den kontroversiella kardinalen Law! Kardinal Law svarade för Bostons ärkestift under den stora barnmisshandelskandalen. Han vände sig ofta från talarstolen. Men även innan pratade han och andra präster om abort och Amerikansk politik.

Men religion i USA är inte så dålig. I många delar av USA är kyrkan det centrala i en kommun. Sociala aktiviteter och välgörenhet centrerar kring kyrkan. Jag antar att det beror på prästen (it all depends on the priest).

Men gudstjänsten i den svenska kyrkan var anspråkslös. Lagom – som svenskar säger. Prästen pratade om att hjälpa andra utan att predika. Hon pratade också långsamt så att jag skulle kunna förstå mer. Stämningen var mysig. Jag vet inte varför men nästan inga svenskar går till kyrkan.

Jag gillade prästen. Dessutom förstår jag inte varför inte andra religioner inte har kvinnor som präster. Jadå – kirkanliv i Sverige är intressant!