Föreskrifter – bindande regler. Författning (lagar, förordningar och andra rättsregler).

Från Finna rätt, s. 100-01

”Initiativet utgöts här av en motion (ett förslag från en enskild riksdagsmannen) eller en partimotion (från en grupp riksdagsledamöter tillhörande ett visst parti)(1). Motionen behandlas i ett av riksdagsutskotten, som avger ett betänkande (2). Detta behandlas av riksdagen, som i en riksdagskrivelse (3) meddelar regeringen att man bifallit förslaget i betänkandet. Därmed går bollen över till vederbörande departement, där man skriver direktiv till en utredning (4). En utredning genomförs på det sätt man funnit lämpligt (ofta av en parlamentariskt sammansatt kommitté). Och resulterar i ett betänkande eller en departementspromemoria med lagförslag (5). Betänkandet överämnas till departementschefen, behandlas i departementet (6) och sänds på remiss til olika organ. Remissinstanserna utarbetar remissvar (7), och betänkandet blir föremål för behandling i departementet igen med beaktande av eventuell remisskritik.

Viktigare lagförslag föreläggs på det här stadiet Lagrådet i en lagrådsremiss (8). Lagrådet granskar förslaget och yttrar sig över det (9). När Lagrådets yttrande kommit in till departementet färdigställer man där en proposition från regeringen till riksdagen (10). Med denna kommer bollen åter till riksdagen, som låter vederbörande riksdagsutskott behandla förslaget och utarbeta ett betänkande med förslag till ställningstagande (11). Propositionen, betänkandet och eventuella motioner som väckts i anslutning till propositionen (s.k. följdmotioner) behandlas i riksdagen, vars beslut meddelas regeringen i en riksdagsskrivelse (12). Om en lag blir antagne utfärdas den av regeringen. Den kungörs (normalt) genom att publiceras i Svensk författningssamling (13).”

1980 Haagkonvention om internationella bortföranden av barn

I mål Ö939-12 bestämde Högsta domstolen att två barn med fadern i Tjeckien och modern i Sverige inte ska överflyttas till Tjeckien. Högsta domstolen konfirmerade att modern har vårdnad över barnen och det slutliga beslutet om var barnen ska bo.

Fallet handlar om många omständigheter från föräldrarnas förhållande som påverkar barns situation. Fadern, Tomas H., och modern, Silvie H., gifte sig år 2000. De hade två barn i Tyskland och flyttade sedan tillbaka till Tjeckien 2006. De två barn vems vårdnad disputerades är T. och K. och de föddes i Tyskland men spenderade tid i Tjeckien mellan 2006 och 2010.

Modern och fadern bodde tillsammans ti 2009 då de separerade. Parterna var överrens om att barnen ska bo med modern och hälsa på fadern på helgerna och vissa lov. Parterna skylde sig 2010 och de var överrens om att barnen fortfarande ska komma under moderns uppfostring. Parterna var också överrens om att fadern ska betala underhållningsbidrag och enligt tjeckisk lag hade han rätt att delta i viktiga beslut rörande barn.

I maj 2010 flyttade modern till Sverige. Hon informerade fadern om att hon hade erbjudits en ”ettårig” anställning och han avsåg att ta anställningen. Fadern var skeptisk till att barnen skulle följa med modern men kom parterna överrens om att det skulle vara bra för barnen att åka till Sverige. 

Ett år senare, i maj 2011, informerade modern fadern att hon tänkte att stänna i Sverige. Innan ettårsperioden löpte ut då Haagkonvention är tillämpning tog fadern kontakt med Centralmyndigheten för att överflytta barn.

Målet behandlar Haagkonventions tillämpning och hur mycket effekt ett beslut om intermistisk åtgärd har. I november 2011 bestämde Stockholms tingsrätt att barnen ska stanna med modern i Sverige. Tingsrätten resonerade att parterna var överrens om att barnens vårdnad ska gå till modern. Komplikationer följde när Svea hovrätten ändrade tingsrättens beslut.

Svea hovrätten koncentrerade sin analys på tre saker: (1) begreppet ”hemvist”; (2) faderns ansvar för vårdnad; och (3) moderns tillfälliga beslut att komma till Sverige. Hovrätten bestämde att barnens hemvist fortfarande är i Tjeckien. Hovrätten också bestämde att fadern ansvar för stora beslut i barns uppfostring. Vidare såg rätten att moderns beslut att komma till Sverige var tillfälligt. Högsta domstolen var dock inte överrens.

Högsta domstolen analyserade tvisten från ett europeiskt perspektiv som gäller Haagkonvention samt Bryssel II-konvention. Enligt Bryssel II-konvention ska ett beslut från en europeisk medlemstat ersätta i en annan medlemsstat. Här såg HD att parterna var överrens om att modern ska ha vårdnad över barnen. Vidar såg HD att tjeckiska tingsrättens beslut att avslå faderns ansöka om intermistiska åtgärder var dispositivt av artikel 49 om vårdnad i tjeckiska lagen. Artikel 49 var viktig för att satta ut om fadern har vårdnad och om han har det hur stort ansvar har han över barnen.

HD analyserade tjeckisk domstolens beslut som säger att enligt den tjeckiska lagen har intermistiska beslut bestämt att modern har rätt att bestämma ensam om barnen ska bo i Sverige. Slutligen visar fallet hur komplicerade fallen om vårdnad och barns överflytning är. 

Min musik

 Jag är inte lycklig att hade haft en familj som stressar musik hemma. Det är ganska synd för musik berikar en mans liv. Dessutom är musik bra för att utveckla minnen. Musiken skapar disciplin och hjälper en person att växa som en individ.

Av alla instrument tycker jag om piano mest. Jag tror att bara piano tar en central roll i ett musikstycke. Det finns många andra instrument som cello eller även fiol som har många solo- stycken skrev för dem. Men jag tror att bara pianon kan ta en central närvaro på scenen. Från Chopin till Rachmaninov har alla moderna kompositörer skrivit någonting för piano. Piano är ett grundläggande och imponerande instrument vilket man måste respektera och som öppnar så många dörrar till kreativitet.

Min favoritkompositör är Rachmaninov. Han föddes i Ryssland men växte upp som kompositör i USA. Vid 9 år, började han spela musik relativt sent. Han blev disciplinerad och fortsätter vidare till Rysslands viktigaste musikkonservatorium där han pluggade under Tjajkovskij. Rachmaninovs liv visade i hans verk att musiken har komplexa känslor. Rachmaninovs musik har klassiska elementer som finns på Chopin och Tjajkovskij, men han tar det ett steg vidare. Han improviserar ganska mycket för att skappa en komplex fantasi. Om Tjajkovskij är Rysslands musikaliska Tolstoy då är Rachmaninov Rysslands musikaliska Dostoevsky.

Min sambo tycker inte om klassisk musik. Hon tycker att den är komplicerad och det stressar en, och nu vet jag varför hon tycker så. Det sakerna som jag gillar är inte relaxerande. Min favorit aria är ”O Fortuna” från Carmina Burana och min favoritoperakompositör är Wagner. Överalt är min favoritkompositör Rachmaninov och man kan inte bara sitta och koppla av när man lyssna på dem alla. Det är sant att sackarna som jag tvingar min sambo att lyssna med mig inte är de mest avkopplande styckar. Det visar att musiken som litteraturen kan vara lätt och tung och det beror på varje person vilken stil man gillar mest.

BOKRECENSION AV KALLOCAIN

Karin Boyes Kallocain är den kändaste svenska dystopiska novellen som visar hur livet kan vara om samhället kan penetrera mänskliga tankar. Novellen skrevs 1940: åtta år innan 1984 och åtta år efter Du sköna nya värld¸ de två mest kända dystopiska novellerna. Karin Boye var inspirerad av dåtidens problem i Sovjetunionen och Tyskland under Tredje riket. Som genre är boken dystopisk och det föll i svensk modernism.

Dystopiska noveller är en del av modernist perioden i litteratur (i Sverige och utomlands). Om en typisk modern novell har en ”avancerad berättarstruktur” som behandlar filosofiska idéer har dystopiska noveller ett enkelt språk men en komplex uppfinningsförmåga. Dystopiska noveller handlar om och kritiserar den nuvarande världen genom en fiktiv futuristisk värld som är extrem. Precis som en modern novell är författare av en dystopisk novell profetisk. I dystopi bor människor i en absolut mardröm där ett nuvarande problem (regeringens roll i samhället, avsaknad av privatliv, konsumentskydd, brist på intimitet) tas till en extremitet. Slutet är alltid tråkigt.

Novellen Kallocain är en perfekt exempel av en dystopisk novell. Det är välkänt i Sverige för sin intrig vars huvudkaraktär Leo Kall upptäcker ett serum som tvingar människor att berätta sanningen. Denna analys undersöker varför Kallocain är en viktig del av modern litteratur och vad vi kan göra för att öka novellens erkännande i världen.

I Kallocain handlade Karin Boye problemet av regeringens roll is samhället och vad som ska hända om staten kan upptäcka olagliga tankar. Novellen skrevs från ett jagperspektiv där Leo Kall, en kemist som är extralojal till staten, beskriver vad som händer efter att han upptäckte en vätska som gör det möjligt för människor att säger sanningen. Vätskan fungerar så att när man injiceras med vätskan kan man inte ljuga.

Novellen visar hur Leo Kall experimenterar med vätskan till forskningsoffer som är volontärer i Friviliga offertjänsten. De är människor som testats på och därför är de lägsta i samhället. Testen visar hur Kalls stat är delat i kaster. De som arbeta i Friviliga offertjänsten har inga liv och deras liv är stressade med oändliga tester som förstör deras hälsa och de flesta av dem blir ensamma. I ett av dessa test upptäckte Kall en konspiration som hjälper honom att vinna polischefens intresse som senare ger honom rätt att döma en person.

Problemet är dock att Leo Kall blir avundsjuk och paranoid. Det är typiskt för dystopiska noveller för att de examinerar hur människor reagerar till ett av samhällets problem. Här problemet ligger med Kalls växande makt som uppstår från hans upptäckt.

Kall blev avundsjuk på sin chef som är allt som han inte är. Kalls chef Rissen är lugn och godhjärtad. Han skyddar offren när de sade för mycket. Istället använde Kall sin upptäckt för att verka för en ny lag som kriminaliserar dåliga tankar. Till slut använder Kall kallocain på sin fru när hon sover. Hon avslöjar att hon inte hade en affär och att hon inte älskar Rissen. Kall förstår att för att vara i fred måste han eliminera Rissen och han bad det av polischefen.

Slutet är hypnotiskt. Som en typisk dystopisk (och modernist) novell är Kallocain profetisk. Kall inser sitt fel och han ber polischefen att stoppa Rissens dödsstraff. Polischefen nekar till att allt och han informerar Kall om att Kall fick uppdraget att injicera kallocain till Rissen. Rissen håller ett tal och Kall försöker att kommer ifrån alla interna strider. Han arresteras. Då är Kalls tankar hallucinogena. Han tänker att motståndskraften tog över staten och han tvingades att ”köpa” livet med sin uppfinning. Epilogen visar att Kall döms till fängelse. Hans verk överlever i hemlighet i samma auktoritära stat.

Kallocain är den perfekta novellen för vår tid, mer så än 1984 eller Du sköna nya världen. Bokens budskap är jätteviktigt för att det poängterar att även den löjligaste anhängare av staten kan fördömas. Eller som frasen säger ”ingen medsoldat över fyrti har gott samvete.”

Jag gillade novellen jättemycket. Novellens viktigaste budskap är att poängtera risken med att regeringen skulle läsa människors tankar. Intressant nog finns nu mekanismer för att upptäcka människors tankar – de är inte effektiva men de finns, till exempel under Kalla kriget upptäckte Sovjetunionens säkerhetsstyrkor (KGB) en vätska som hette ”sanningsserum.” USA använder ofta lögndetektorer för människor anställda vid statliga institutioner.

Risken är att människor kan missbruka dem för sin egen vinning. Det är precis det som Kall gjorde med sin makt för att köpa intressen med polischefen och yrka på en ny lag som fördömer människor för deras olämpliga tankar. Boken är ett underbart exempel på en dystopisk novell och det är tråkigt att boken inte är mer populär. Förhoppningsvis kommer sekretessproblem med internet att skapa större intresse för boken.

Det svenska rättssamhället

1. Vad är definitionen på ordet ”brott”?


Ett brott är alltså en gärning som enligt samhällets spelregler är belagd med straff.

2. Vad menas med begreppet ”det allmänna rättsmedvetandet”?

”Det allmänna rättsmedvetandet” är ett juridiskt koncept som handlar om vad vanligt folk tycker. Det är en generellt socialt standard för att utvärdera människans beteende.

3. Förklara följande begrepp som alla tillhör de svenska rättskällorna:

- Lagar: Riksdagens stiftande lagarna. De är den juridiska reglerna i länden och grundlagarna är de viktigaste lagarna.

- Förordningar: tillägg till lagarna. De ger mer exakta anvisningar och är nämligen vad regeringen beslutar om.

- Föreskrifter: reglerna från statliga myndigheterna. Lagar är bara ramlagar och till dem måste det finnas detaljreglerna.

- Förarbeten till lagar: Alla dokument och verkar som hjälpte en föreslag bli en lag. Innan en ny lag kommer till genom beslut i riksdagen finns det mycket utredning och analys.

- Prejudikat: beslut från domstol som har bestämde över en bestämmelse eller en avsaknad av en bestämmelse i lagen. Lägre instanser måste följa vad en högre instans bestämde.

- Sedvana: bästa praktiken i områden t.ex. god affärssed, god bokföring. I vissa lagar och förordningar hänvisar man till den sedvana som utvecklats på olika områden.

4. Förklara och ge exempel på vad som ingår i civilrätten respektive straffrätten.

Civilrätten handlar om frågor mellan enskilda individer, företag och organisationen. De stämmer mest av kommersiella frågor. Familjerätts och arbetsrätt frågor ingår också. I kontrast består straffrätten av frågor som anse brott (eller någonting som samhället bestämde att straffa). Det handlar bland annat om brott mot liv och hälsa, sexualbrott, stöd, rånd m.m.

5. När man hänvisar till vad som står i den svenska lagboken använder man ordet ”balk”. Vad är en balk?

Balk är en indelning av lagbokens. De är sorterade lagar på kategorier, likadan kod i fransk juridisktradition.

6. Gå in på Brottsförebyggande rådets hemsida (www.bra.se) Gå in under rubriken ”Brottslighet” sedan ”Olika typer av brott”. Välj sedan någon brottskategori du tycker är intressant och sammanfatta!

Övergrepp i rättsak är en speciell kategori av brott som straffa för våld eller hot av våld någon som är involverad i en rättslig process. Det finns inte en exakt kategori i Anglo-Saxon juridisk tradition utan kanske ”obstruction (obstruction of justice)” eller ”tempering” som är nära slaktingar.

Omkring 5300 anmälningar gjordes 2010. Av 5 300 lagfördes 400 personer för brottet. De är mest unga: 50 % var mellan 15 och 25 år.

Exakt ord från Brottsbalken (17 kap. 10§) är: ” Den som med våld eller hot om våld angriper någon för att denne gjort anmälan, fört talan, avlagt vittnesmål eller annars vid förhör avgett utsaga hos en domstol eller annan myndighet eller för att hindra någon från en sådan åtgärd, döms för övergrepp i rättssak till fängelse i högst fyra år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.”

7. Tror du mörkertalet är lågt eller högt när det gäller de brott du läste om i fråga 6? Motivera ditt svar!

Jag tror att det inte är en mörkertalet men inte en ljusatalet heller. Jag kan se hur det kan vara 5 300 anmälningar men jag är förvånad att det finns minst av 9 procent av anmälningar lagfördes. Tror jag då att det är en extra brott som ger åklagare lite flexibilitet för lagföra otillbörligt beteende.

8. Vid vilken ålder blir man straffmyndig i Sverige?

I Sverige är straffbarhetsåldern 15 år men de som är mellan 15 och 18 kan inte ådömas till fängelse. Jamföra det med USA när för federala brott straffbarhetsåldern är 11 och för brott under stater lag gå ner till 7 (och även 6 i North Carolina).

9. Vad kan man säga om hur den vanligaste brottslingen ser ut statistiskt sett?

Endast omkring 15 % av dem som dömts till straff är kvinnor (utan transexuellar betyder det att omkring 85 % var män). Invandrare anmälls för brott lite mer än dubbelts så ofta som ett befolkningsgenomsnitt men hälften av dem som dömts till fängelse för grova brott hade utländsk härkomst. Statiska visar att invandrargrupper från norra Afrika och väster Asien var de allra mest överrepresenterade. Invandrargrupparna från sydöstra Asien, USA, Canada och Australien var underrepresenterade.

10. Förklaringar till frågan om varför det begås brott kan ges på olika nivåer. Förklara utifrån de olika nivåerna.

Det finns inte några entydiga förklaringar till att vissa individer blir brottslingar men varför det begås brott kan ge på tre olika nivåer: (1) individnivå; (2) gruppnivå och (3) samhällsnivå. På individ nivå beror kriminalitet på biologiska eller psikologiska fel. Vissa kan rentav vara födda med en ”svag karaktär.”

Den enda är gruppnivå när individer som inte får tillräckligt stöd i det avseendet från sin närmiljö. Sannolikheten är stor att den som farit illa under uppväxten.

Den tredje är samhällsnivå när grundtanken är att brottslighet ”trivs” bäst i samhällen med stora skillnader mellan fattiga och rika.

11. Äldre kvinnor är ofta rädda för att utsättas för våldbrott. Vad säger statistiken?

Statistiken visar att 10-15 % känner sig så rädda för våld att de avstår från gå ut med äldre kvinnor upplever störst obehag. Statistiken visar att mest utsatta är yngre man och bara en tredjedel av våldsbrotten riktas mot kvinnor och faktiskt sker i hemmet.

12. Vilka olika påföljder kan de svenska domstolarna utdöma?

Det finns omkring fem generella kategorier av straff i Sverige:

a. Böter: sju av tio som straffas får böter vilket innebär att de tvingas betala pengar till staten. Den vanligaste är dagsböter som bestäms med hänsyn till den dömdes inkomster.

b. Villkorlig dom: Innebörden är att den dömde inte behöver avtjäna straffet om han eller hon inte begår något nytt brott inom två år. Om hon eller begår nya brott så utfaller den villkorliga domen och döms hon eller han till de nya brotten.

c. Skyddstillsyn: den dömde ska stå under övervakning minst ett år.

d. Fängelse: Fängelse är en frihetsberövande i statlig institution. Det kan vara lägst 14 dagar och högst 18 år men det finns också livstidsstraff för grova brott.

e. Vård: I stället av fängelse kan domstolar döma människor till vård – en statens institution som handlar speciella behov, dvs. hjälper narkomaner eller sinnesjuka person.

f. Andra rättsliga åtgärder: Det finns andra rättsliga åtgärder för att upprätthålla ordning, t.ex. ordningsbot (för fartsyndare i trafiken), åtalseftergift (när åklagare välja att inte åtala, eller strafföreläggande (böter i stället att ha en rättegång).

13. Vad menas med individualprevention respektive allmänprevention?

Det finns två stora teorier för straff. Individualprevention har budskapet att genom att bestraffa er vill vi förhindra att ni begår nya brott. I kontrast allmänprevention kan avskräcka människor i allmänhet från alla planer på brottsliga handlingar genom hot om straff.

14. Hur ser den funktionella instansordningen ut hos de svenska domstolarna?

Det finns fyra kategorier av beslutsfattare domstolar: (1) allmänna domstolar; (2) allmänna förvaltningsdomstolar; (3) specialdomstolar, och (4) privata domstolar.

Vad gäller den funktionella behörigheten finns en tre steg instansordning som omfatta: (1) ett 70-tal tingsrätter; (2) sex hovrätter och (3) en Högsta Domstolen. De handlar om allmänna domstolar.

Allmänna förvaltningsdomstolar handlar om ett drygt tjugotal länsrätter, fyra kammarrätter och regeringsrätter. De handlar om statliga och kommunala myndigheter.

Privata domstolar handlar om primärt kommersiella frågor framför skiljenämnder.

15. Ge några exempel på specialdomstolar:

a. Färsvärsunderrätelsedomstolen: domstolen prövar radionsalt och ordföranden arbetar med två andra domaren att värna individens integritet.

b. Arbetsdomstolen: består av såväl domare som företrädare för arbetsmarkandens parter.

c. Marknadsdomstolen: fömer farmför alt i mål som har med marknadföringslagen att göra.

d. Hyresnämnder: dessa agerar skiljedomstol i tvister mellan hyresvärdar och hyresgäster, främst i frågor om hyressättning och vräkning.

e. Miljödomstolar: Det är en speciell domstolan som tillämpar miljöfrågor.

f. Allmänna reklamationsnämnden: domstolen prövar tvister när en konsument är missnöjd med ett köp eller en tjänst.

FNs roll som aktör i konflikter

FN:s roll är att upprätthålla fred och i dess historia har FN-styrkor varit involverade i över ett dussin konflikter, alla efter en resolution av Säkerhetsrådet. Idag finns FN-styrkor i sexton konflikter, bland annat i: Liberia, Sudan och Libanon. Jag ska koncentrera mig på missionen i Kosovo (UNMIK) och på de hybrida styrkorna i Darfur (UNAMID).

Kosovo deklarerades självständigt 2008 vilket påbörjade en kontroversiell debatt i FN:s Säkerhetsråd om en konflikt som kan spåras till 1998-kriget. Efter kriget i Bosnien-Hercegovina bestämde Serbien att hålla kvar Kosovoområdet som också ville ha självständighet. Kampen mellan Serbiens och Kosovos styrkor var blodig och NATO bestämde att bombardera Belgrad efter att Slobodan Milosevics regering vägrade att acceptera Rambouillet-termer presenterade till dem. En ny regering följde 1999 NATO:s bombarderingskampanj i Belgrad men Kosovo antog en övergångsregering under FN:s tillsyn. 1999 blev FN involverad i Kosovo med ett fredsbevarande uppdrag av UNMIK. Under ledarskap av Martti Ahtisaari deklarerade Kosovo sin självständighet men UNMIK, som har varit i Kosovo sedan 1999, stannar kvar tills Serbiens regering kan acceptera Kosovos självständighet. Det är ett krav för att Serbien ska få gå med i EU men det kan ta lång tid.

Styrkorna i Darfur har en intressant roll för att de samspelar tillsammans med styrkor från Afrikanska unionen. UNAMID (United Nations African Union Mission i Sudan) etablerades januari 2008. Uppdraget handlar om fredsbevarande operationer från inbördeskriget i Sudan och det följande folkmordet i Darfur. Inbördeskriget i Sudan hände i Västsudan vid gränsen mot Tchad. Kriget började 2003 mellan rebellgrupperna Sudans befrielsearmé och Justice and Equality Movement (JEM), på ena sidan, och den sudanesiska regeringen med Janjawidmilisen, på andra sidan. Det uppskattas att mellan 250 000 och 300 000 människor dog i folkmordet i Darfur. Det var ett fredavtal som signerades 2006 som fick Afrikanska unionen involverad i fredsuppdraget. Ett nytt avtal kom 2011 som avser ett val av en vicepresident från Darfur och en delning av makten på federal och kommunal nivå mellan Darfurregionen och Republiken av Sudan. UNAMID observerar så att alla övergångar händer utan konflikt.

I båda konflikter spelar UN:s fredsbevarande styrkor en viktig roll i bevarning och säkring av freden.

Uppgift på momentet Sverige och omvärlden

EU

1. Vad var tanken bakom bildandet av Kol- och stålunionen som sedan utvecklades till EU?

Sex länder (Frankrike, Italien, Västtyskland och Beneluxländerna) startade Kol- och Stålunionen 1952. Syftet var att få bort alla tullar på stenkol och järnmalm. Genom tullfriheten skulle stålproduktion kunna ordnas billigare. Det var det första steget för att integrera handeln och grunda EG.

2. Vilka länder i Europa är inte med i EU?

Norge och Schweiz är inte i EU men de har signerat avtal för samarbete om handel, t.ex. EFTA (European Free Trade Agreement). Före detta Sovjetiska (Vitryssland, Moldavien och Ukraina) och Jugoslaviska länder (förutom Slovenien som är med i EU) bedriver initiativ för att bli medlemmar.

3. Vilket år gick Sverige med?

Sverige blev medlem av EU 1995 tillsammans med Österrike och Finland.

4. Vilket land var senaste land att gå med?

 

Bulgarien och Rumänien var de senaste länder att gå med 2007.

5. Ge exempel på olika områden EU har gemensam politik.

EU ska ha gemensam politik om allt som handlar om en inre marknad, t.ex. (1) Fri rörlighet för varor, (2) fri rörlighet för arbetstagare, (3) fri etableringsrätt och tillhandahållande av tjänster och ömsedigt erkännande av examensbevis, och (4) fri rörlighet av kapital.

6. Ge exempel på områden medlemsländerna själva bestämmer om.

Medlemsländerna bestämmer själva om familjerätt och brottsrätt som inte handlar om EU:s fyra frirörighet grundnormer.

7. Förklara vad EMU är.

EMU står för Ekonomiska och Monetära Unionen; det är unionen bakom en gemensam monetär politik och valuta samt en gemensam bank (Europeiska Centralbanken). Sverige, Danmark och Storbritannien är de tre medlemmarna av Europeiska Unionen som 2003 när EMU bildades inte gick med i EMU.

8. Varför är Sverige inte med i EMU?

Sverige röstade emot EMU 2003. Det finns många anledningar, t.o.m. hur frågan var formulerad på valblanketten. Den viktigaste anledningen var att människor inte vilje ge makt till en organisation utomlands för landets monetärpolitik.

9. Vad är EU-kommissionen och vilken makt har den?

EU-kommissionens främsta roller är att: (1) göra utredningar; (2) ta fram förslag till nya EU-lagar; (3) verkställa de beslut som ministerrådet och europeiska rådet fattat; (4) övervaka att medlemsländerna verkligen rättar sig efter EU:s beslut; (5) förhandla med utomstående länder om avtal av olika slag. Presidenten är José Manuel Barroso.

10. Vem representerar Sverige i kommissionen?

Cecilia Malmström representerar Sverige i EU-kommissionen sedan 2010.

11. Hur bestäms vilka som ska sitta i EU-parlamentet och vilken makt har Parlamentet?

736 ledamöter väljs direkt och proportionellt i medlemsländernas nationella val. Parlamenten har begränsad men ökande makt. I Romfördraget var parlamentet bara rådgivande. Efter Amsterdamsfördraget är parlamentet ”medbeslutande.”Jerzy Buzek är talman för parlamentet.

12. Hur många procent av platserna i parlamentet har Sverige? Vilka svenska partier är representerade?

Sverige har 18 av 736 mandat vilket är 2,45 %. Moderaterna, Kristdemokraterna, Socialdemokraterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Miljöpartiet, Piratpartiet och Vänsterpartiet finns representerade.

13. Vilka sitter i Ministerrådet och vilken makt har det?

Ministerrådet består av en minister från varje land men det är inte samma ministrar vid varje möte. Det är det högsta beslutande organet och dess uppgifter är: (1) att stifta vissa lagar; (2) att samordna medlemsländernas ekonomiska politik, och (3) att arbeta fram ett förslag till EU:s årliga budget.

14. Vem respresenterar Sverige i Ministerrådet?

Det beror på vilken fråga det handlar om. Handlar det t. ex. om jordbruksfrågor kommer det att vara jordbruksministern.

 

15. Vilka sitter i Europeiska Rådet och vilken makt har det?

Europeiska rådet består av regerings- eller statschefer med Europakommissionens ordförande. De saknar lagstiftande makt men deras makt är att definiera ”de allmänna politiska riktlinjerna och prioriteringarna”i unionen. De samlas minst två gånger per år.

16. Vem representerar Sverige i Europeiska Rådet?

Statsministern – nu är det Fredrik Reinfeldt.

SIDA

 1. Förklara vad SIDA är.

SIDA, eller Swedish International Development Agency, är en statlig myndighet under Utrikesdepartement. Dess mål är att förbättra livet för dem som behöver mest utomlands.

2. Hur finansierar SIDA sin verksamhet?

 

SIDA finansieras av pengar som kommer från nationalbudgeten, dvs. svensk skatt. Riksdagen bestämmer hur mycket pengar som ska fördelas till SIDA.

3. Vilket biståndsmål har Sverige ekonomiskt sett?

SIDA:s beståndsmål beror på regeringens beslut. Sedan augusti 2007 fokuserar det svenska biståndet på drygt 30 länder och uppgår till ca 1 % Sveriges BNI (Bruttonationalinkomst)

4. Ger vi mest som multilateralt eller som bilateralt bistånd?

Ungefär samma. Multilateral samarbete innebär att det betalas gemensamt av många stater. I bilateralt samarbete är det två länder. Sverige gav 35,2 miljoner kronor i bistånd 2011, och ungefär hälften gick till multilateralt och hälften till bilateralt bistånd.

5. Vilka områden prioriterar SIDA i sin verksamhet i andra länder?

Regeringen bestämmer vilka länder SIDA prioriterar. Områden är generellt Afrika, Asien och Latinamerika men länder i Östeuropa (t.ex. Albanien, Bosnien-Hercegovina, Georgien, Kosovo och Moldavien) är också prioriterade.

SIDA:s största bilaterala samarbetsländer 2009 var Moçambique (754,5 MSEK) Tanzania (732,5 MSEK) och Afghanistan (588,9 MSEK).

6. Vad menas med bundet bistånd?

Bundet bistånd betyder att mottagarlandet måste använda biståndet för att köpa varor och/eller tjänster från det biståndsgivande landet.

FN

1. När bildades FN och vad var FNs mål?

FN bildades efter andra världskriget. Delegaterna träffades i april 1945 i San Francisco för att avancera ett internationellt samarbete för att upprätthålla fred och säkerhet mellan länderna.

2. Inom vilka olika områden bedriver FN verksamhet idag?

FN bedriver tre mål: (1) arbeta för fred; (2) befria människor från fattigdom; och (3) varje människas rätt – de mänskliga rättigheterna.

3. Vad är Generalförsamlingen och vilken makt har den?

Generalförsamlingen är ett organ där varje medlem har en röst. Generalförsamlingen får komma med rekommendationer. Generalförsamlingen beskrivs som en riksdag utan makt för att dess beslut aldrig kan bli en bidande lag. Dess rekommendation har en symbolisk betydelse.

4. Vad är Säkerhetsrådet och vilken makt har det?

Säkerhetsrådet är ett FN-organ som tar huvudansvar för freden. Säkerhetsrådet kan fatta beslut med bidande effekt som gäller ekonomiska sanktioner och millitära operationer. Problemet är att: (1) för ett beslut måste man ha nio röster av femton, och (2) fem av de permanenta staterna har vetorätt.

5. Ge två exempel på underorganisationer inom FN och vad de sysslar med.

UNCITRAL (United Nations Commission on International Trade Law) ligger i Wien och dess mandat är att harmonisera internationell privaträtt.

IAEA, International Atomic Energy Agency, som också ligger i Wien har ett mandat för att reglera och fredutveckla atomenergi. Dess uppgifter är: (1) säkerhet; (2) vetenskap och (3) teknologi samt safeguards och verifikation.

6. Ge exempel på tre konfliktområden i världen där FN finns och agerar.

FN var i Sudan under folkmordet i Darfur. FN hjälpte med mat, förnödenheter och fredsbevarande uppdrag.


FN var också i Bosnien–Hercegovina och hade rollen att skydda människor i fredzoner. Dess makt kritiserades för att de hade kunnat stoppa folkmordet i Srebrenicamassakern 1993.

FN reagerade framgångsrikt i det första kriget i Irak när George H.W. Bush samlade en koalition av staterna för att utdriva irakiska styrkor från Kuwait.

7. Vilka är de så kallade Millenniemålen?

September 2000 antog FN en Milleniedeklaration som består av åtta mål med 21 punkter för att försöka uppnå till 2013.

De är (från Wikipedia och FN:s webbsida):

i. Att extrem fattigdom och svält ska utrotas

a. Andelen människor som lever på mindre än en dollar om dagen ska halveras från 1990 till 2015.

b. Andelen människor som går hungriga ska halveras från 1990 till 2015.

c. Tillgången till mat för de som hungrar ska ökas.

ii. Att alla barn ska gå i skolan

a. Alla, såväl pojkar som flickor, ska få utbildning i grundskola.

b. Insatser för bättre kvalité på utbildningen ska genomföras.

iii. Att jämställdheten ska öka och kvinnors ställning stärkas

a. Utbildningsskillnader beroende på kön ska elimineras. Helst före 2005 och inte senare än 2015.

iv. Att minska barnadödligheten

a. Dödligheten bland barn under fem års ålder ska minska med två tredjedelar.

v. Att uppnå en bättre mödravård och minskad mödradödlighet

a. Mödradödligheten ska minskas med tre fjärdedelar.

vi. Att stoppa spridningen av HIV/AIDS, malaria och andra sjukdomar

a. Ökningen av antalet hiv/aids-smittade ska stoppas, och antalet smittade ska minskas.

b. Ökningen av antalet sjuka i malaria och andra sjukdomar ska stoppas, och antalet smittade ska minskas.

 

vii. Att säkerställa en miljömässigt hållbar utveckling

a. Principer om hållbar utveckling ska integreras i ländernas politik.

b. Andelen människor som saknar tillgång till rent vatten skall halveras före 2015.

c. Livsvillkoren för minst 100 miljoner människor som lever i slumområden skall ha förbättrats före 2020.

viii. Att utveckla ett globalt partnerskap för utveckling

a. Ett globalt handelssystem som är öppet och rättvist, och som tar hänsyn till de fattigaste ländernas intressen, ska utvecklas.

b. Ett samarbete med läkemedelsindustrin för att se till att människor i utvecklingsländer får tillgång till livsnödvändiga mediciner ska utvecklas.

c. Ett samarbete med den privata sektorn för att göra nyttan av ny teknologi tillgänglig för alla ska utvecklas.

d. Biståndet ska höjas till minst 0,7 procent av ländernas BNI.